
Följ med textilexperten Raija Öhrstedt på en innehållsrik vävresa till östra Turkiet. Resan innehåller ett antal dagar med kelimvävning på vävskola i Van, men bjuder också på en rik kulturhistorisk rundresa i östra Turkiet, med fokus på alla de kulturer som har existerat i regionen under årtusenden. Vi stannar också några dagar i Istanbul. I denna dynamiska världsstad, en gång det bysantiska väldets huvudstad Konstantinopel, följer vi greker och osmaner i spåren och studerar det kulturarv de lämnat efter sig.
Kelim betyder på persiska ”grovvävd filt” och är namnet såväl på de vävda tygerna som den teknik som använts för att framställa dem. Den förekommer främst i Turkiet, Kaukasus och Iran och kännetecknas av diagonala mönster.
Raija Öhrstedt är expert på denna vävteknik. Raija Öhrstedt är bördig från Finland, men har bott i Sverige i 50 år. Hon arbetar som textilkonservator i egen ateljé på Citadellet i Landskrona. Hon är konst- och kulturhistoriskt intresserad, men hennes eget specialområde är textil. Raija Öhrstedt har varit stipendiat vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul och gjort omfattande resor runt Turkiet för att studera textilier. Raija har lett grupper runt Turkiet, Iran, Armenien, Georgien och Azerbajdzjan under 30 år.




Under eftermiddagen besöker vi Eyüp, en del av Istanbul som har spelat en historiskt betydelsefull roll för Istanbuls muslimer. Moskén här är en viktig vallfärdsplats inom islam. Under Bysans var området känt som Kosmidion och här låg då ett kloster. Namnet Eyüp kommer från det turkiska namnet på Abu Ayyub al-Ansari, en följeslagare till Muhammed som deltog i den första arabiska belägringen av Konstantinopel. Vi promenerar ner till moskén genom en gammal begravningsplats. Vi stannar också till på Pierre Lotis Café, som erbjuder en panoramautsikt över Gyllene hornet. Caféet har fått sitt namn efter den bereste franske 1800-talsförfattaren och sjöofficeren Pierre Loti, som skrev två romaner med motiv från Istanbul. Vi besöker också sultanen Eyüps moské, belägen på den plats där Eyüp eller Abu Ayyub al-Ansare ska ha fallit på 670-talet, uppförd i barockstil. Vi återvänder till hotellet för middag.
Van är huvudstad i Vanprovinsen och ligger vid Vansjön. Befolkningen är idag till stora delar kurdisk, men har historiskt varit armenisk. Staden har varit ett betydande centrum under många sekler. Redan 800 f Kr var staden huvudstad i riket Urartu och senare blev den huvudstad i det armeniska riket Vaspurakan. Under århundradena efter Kristus hörde Van till parternas rike, för att därefter hamna under det persiska Sasanidväldet. Därefter kom området under arabisk överhöghet ett tag, innan ett nytt armeniskt kungarike grundades, som i sin tur så småningom införlivades i Seldjukimperiet. Senare erövrades området av mongolerna, för att därefter behärskas av timuriderna. Van kom på 1400-talet att behärskas av de turkiska osmanerna, men erövrades regelbundet också av det persiska Safavidväldet. Definitiv kontroll över området fick osmanerna 1639. Den armeniska befolkningen i området drabbades hårt av det armeniska folkmordet 1915.
Under förmiddagen har vi ett första möte om Kelimvävning på Vävskolan. Vävskolan i Van grundades 2000 av den pensionerade fotografen Enver Özkahraman för at ge skolutbildning, lunch och utbildning i kelimvävning, spinning och växtfärgning till unga flickor. Elevarbeten från skolan har gått som vandringsutställning i Sverige genom Etnografiska museet. Idag drivs skolan av Vans kommun och de är glada för vårt intresse för att besöka skolan i år.
Dagen ägnas åt en historisk utflykt. Vi börjar med att bese den medeltida borgen Hosap, byggd av en kurdisk hövding. Vi fortsätter till Hakkari, Hakkariprovinsens huvudstad, där vi besöker Kelimmuseet. Vi äter lunch och kör sedan hemåt genom det karga landskapet. Vi stannar vid en borg från Uarturiket, dvs årtusendet före Kristus. Middag efter hemkomsten till Van.



Idag kör vi åter till Van. Men vi gör flera stopp längs vägen. Först vid ett lavafält som är av speciellt intresse för världens geologer som forskar här varje år. Lunch äter vi vid vattenfallet Muradiye. Innan vi kommer fram till Van så besöker vi Van Kalesi. Van Kalesi är en fästning från Uarturiket som också var Uartukungarnas gravplats. Den blickar ut över lämningarna av staden Tushpa, som var Uartus huvudstad. Här finns en trespråkig inskription från Xerxes I, den persiske kungen som invaderade Grekland år 480 f Kr. Vi kan också se ett stall där de djur hölls som skulle offras till de uartiska gudarna. På kvällen blir det avslutningsmiddag.